Om franciskanermunkar och "Klosterdammen" i Lilla Hammar
En hypotes om en kunglig gåva 1419

Av Sven Rosborn

Nere i Skånes sydvästra hörn ligger Höllviken. På dess västra strand finns Skanör medan den östre utgörs av Lilla Hammars näs med byn Lilla Hammar. I norra delen av denna by har det under medeltiden stått en kyrka eller ett kapell. Vattensamlingen strax invid den plats där kyrkan/kapellet legat kallas sedan gammalt för "Klosterdammen". Detta namn är tämligen ologiskt för denna plats. Något kloster har nämligen aldrig funnits här. Däremot är det inte ologiskt att kunna kopplas samman namnet med den den kyrkliga institution som den gränsat till. Följande talar för att så skulle kunna vara fallet:

År 1583 skänkte kungen till hospitalet i Malmö sin kyrka i Lilla Hammars by. Kyrkan revs och teglet forslades till Malmö för att användas i hospitalet. Hospitalet var inrättat i det forna franciskanerklostret, beläget i nuvarande Kungsparken strax invid Malmöhus dåvarande fästning. Klostret hade indragits till kungen vid reformationen på 1530-talet. Finns det ett eventuellt samband med detta franciskanerkloster och namnet "Klosterdammen" i Lilla Hammar?

Franciskanerna omtalas i Malmö för första gången på 1380-talet. Året 1412 finns en säker uppgift om att det vid denna tid i Malmö fanns ett ej namngivet franciskanerkapell, dock ej något kloster. År 1423 omtalas åter franciskanernas kapell i Malmö. Året 1437 benämns detta kapell som "Sanctorum Symonis et Jude capelle". Vid denna tid var man emellertid i färd med att uppbygga en ny kyrka i det franciskanerkloster som då etablerats i Malmö på samma plats som det tidigare kapellet. (1) Detta låg vid nuvarande Västergatan i kvarteret Fiskens östra del. Klostret blev dock snart för litet och år 1487 påbörjades därför bygget av ett nytt stort kloster i området för nuvarande Kungsparken. År 1489 kunde franciskanerna överge sitt gamla kloster och flytta in i sitt nya, det då största i Skåne. Efter reformationen på 1530-talet övergick detta kloster till att bli hospital. Samma hospital som teglet från den rivna Lilla Hammars kyrka senare sändes till.

I en källa från 1530-talet, skriven av en franciskanermunk, anges att klostret i Malmö grundats år 1419 och att kung Erik, pomraren, då gav bröderna ett hus och S:t Annas kapell vid havet. (2) Vad var detta för ett kapell som kung Erik av Pommern gett som gåva? I den tidigare Malmöforskningen har man alltid menat att kapellet i gåvohandlingen legat inne i staden. Problemet är dock att franciskanerna redan 1412 hade ett kapell och att detta sedan bevisligen ombyggts till klosterkyrka. Vad är det då för ett kapell med hus som innefattas av den kungliga gåvan 1419? Och varför skänker kungen ett kapell om det redan finns ett i bruk i staden?

Sanningen är att trots den intensiva Malmöforskning som bedrivits genom åren, inte minst genom författaren till denna artikel under hans 25 år som anställd chef på Malmö museum, har aldrig några spår efter S:ta Annas kapell kunnat hittas i Malmö, varken arkivaliskt eller arkeologiskt. Något man inte beaktat i denna fråga är emellertid det faktum att Malmö aldrig nämns i gåvohandlingen. Här omtalas bara orden "ad mare", vid havet. Eftersom franciskanerna redan ägde grund i Malmö är det inte osannolikt att kungen med gåvan istället ville trygga det blivande klostrets ekonomiska situation. Franciskanerna var tiggarmunkar och kapellet ska i sådant fall sökas på ett för deras allmoseinsamlande verksamhet attraktivt område. Det är här kapellet vid Lilla Hammar kanske kommer in i bilden.

När det gäller den medeltida fiskemarknaden i sydvästra Skåne har man alltid enbart koncentrerat forskningsintresset för denna handel till städerna Skanör och Falsterbo. Bevarat källmaterial berättar emellertid om att sillfisket även bedrevs på båda sidor om Höllviken. I ett brev utfärdat av borgmästare och råd i Skanör den 25 april 1410 angående gränserna mellan staden och kungens jord omtalas att i kung Valdemars tid (här åsyftas rimligtvis Valdemar IV Atterdag) hade bodarna i Hööl (dvs. Höllviken) på båda sidor tillhört kungen och där hade kungens fogde, Bo Dörrsven, uppburit all bodskatt och rättighet som i Hööl kunde tillfalla kungen. (3) Kungen har alltså ägt och uppburit skatt av fiskebodar som funnits även på Lilla Hammars näs. Detta ofrånkomliga säkra arkivaliska belägg, bevittnat av de styrande i Skanör, sätter osökt även Lilla Hammars näs i centrum vad gäller sillhandeln i sydvästra Skåne. Att fiskhandel även skett på detta näs och inte enbart ute vid Skanör/Falsterbo stöds nu också av de spår efter en medeltida lerbotten som påträffades vid en arkeologisk undersökning 2009. Lerbottnar är säkra arkeologiska belägg för kustknutna handelsaktiviteter under 1200-talet. Mängder med lerbottnar har t.ex. påträffats i Simrishamn, Skanör, Malmö och på Hallands Väderö.

Återvänder vi nu till Erik av Pommerns gåva till franciskanerna år 1419 kan hypotetiskt denna gåva sägas ha innefattat kungens kapell i Lilla Hammar. Kungen ägde ju vid denna tid dessutom bevisligen strandrätten på Lilla Hammars näs. Detta skulle också kunna förklara namnet "Klosterdammen". Inte för att det legat ett kloster här men väl ett kapell som tillhört franciskanerna. Som tiggarmunkar borde det varit självklart att de under fiskesäsongen, som årligen inträffade under sensommar och tidig höst, har haft denna enormt omfattande fiskehandel som intäkt för deras nya kloster i Malmö.

Det senare händelseförloppet skulle då bli följande:

Vid reformationen tog kungamakten tillbaka detta kapell samtidigt som klostret i Malmö blev hospital. När sedan hospitalet behövde renoveras fick man av kungen tillåtelse att ta teglet från det forna franciskanerkapellet i Lilla Hammar. Detta skulle också förklara det mycket märkliga förhållandet att man fått lov att riva ett stående kapell nästan tre mil från Malmö och sedan varit tvungen att frakta teglet en inte helt lätt väg till den avlägsna staden. Har kapellet tidigare ingått i den klosteregendom som kungen indrog på 1530-talet verkar det hela mera logiskt. (4)

 

Noter:

1. Bager: Malmö fornminnesförenings årskrift 1934.
2. Wåhlin: Malmö fornminnesförenings årsskrift 1934
3. Otto Rybeck: Den medeltida borgen i Skanör. Lund 1935.
4. En närmare utredning om franciskanerna i Malmö har tidigare gjorts av författaren till denna artikel och finns i hans efterlämnade forskningsmaterial på Malmö museum.

 

@ Sven Rosborn. Utdrag av eller hela denna artikel får dock om källan anges fritt användas och återgivas i icke vinstdrivande publiceringar, i folkbildningens tjänst samt i forskningssammanhang.

 

* Hem

* Vad kan vi göra för dig?

* Ett urval av föredrag från Pilemedia

* Ett urval av forskningsinriktade produktioner

* Böcker från Pilemedia

* Populärvetenskapliga artiklar från Pilemedia

* Filmer från Pilemedia

* Olika personöden genom tiderna

Vår adress:
Pilemedia hb
Sigurdsgatan 11
215 66 Malmö

Kontakt:
Tel: 070 7870600
Mail: info@pilemedia.se